Goda minnen om Baltikum
Kategori: Allmänt
Jobbade ihop med folk i Estland, Lettland och Litauen på 90-talet. Friheten de fick är ett minne som fortfarande känns i hela kroppen när jag tänker tillbaka på det. Det känns faktiskt en varm, otrolig glädje fortfarande.
Första kontakterna var via telex (googla på det ni!!!) medan de ännu var ockuperade av Sovjet.
När man sen följde deras väg ut ur helvetet så var det fantastiskt! Demonstrationen med alla som bildade en lång kedja av människor som höll varandra i händerna... Och sååå mycket mer.
När de blev fria så kom vi närmare varandra och jag hade den enorma lyckan att få jobba ihop med flera av dem inom räddningstjänst.
Vi började skapa gemensamma snabbinsatsstyrkor, för att kunna stötta varandra inom räddningstjänst runt Östersjön. Finland var självklart också med.
Då kände man hur lika vi är som folk. Samma inställning, samma resonemang och samma sanslösa humor! Det har jag upplevt som mycket olika beroende på land i världen. Därmed menar jag inte att det är bättre eller sämre, med olika sorts inställning, uttryck och humor. Bara att det förvånade mig att vi kändes som "rätt gäng" från start.
Och apropå humor:
Det första jag lärde mig på estniska var "kohvikoor" (kaffegrädde)! Och sen "see on lennuk" (det är ett flygplan). Slutsatser får ni dra själva! Hahaha! Kanske kombo av fika och vaksamhet?
Det första min arbetskompis i Estland lärde sig på svenska var "Men va fan?!"
Detta på grund av min ständiga kommentar över det mesta! Allt från galna idéer och felskrivningar till datoruppkopplingen!
Ja, många underbara minnen från samarbetet. Måtte banden mellan Norden och Baltikum vara starka och hålla för allt i framtiden!
...
